Med fokus på specialpedagogik

Språkstörning hos barn och ungdomar med Nelli Kalnak, leg logoped PhD Lunds Universitet med Skolporten.

Språkstörning förekommer i kombination med andra syndrom (kormobiditet) – autismspektrumtillstånd, psykisk utvecklingsstörning, ADHD, Dyslexi, medfödda kromosomavvikelser.

  • Majoriteten av barn med ADHD har språkstörning.
  • Ibland misstas språkstörning för ADHD.
  • Hög samförekomst mellan dyslexi och språkstörning! (70% har dyslexi, 90% lässvårigheter dvs. förstår inte vad de läser eller har avkodningssvårigheter och har bristande förståelse)
  • Få barn förstår dock bättre det som de läser än det som de hör (men det kan också förekomma).
  • Hög ärftlighet vid språkstörning/dyslexi.

Flerspråkighet och språkstörning

Språkliga svårigheter på samtliga språk! Det är svårt att lära sig främmande språk precis som det är svårt att lära sig modersmålet.

För att kartlägga och utreda så är det viktigt att utreda samtliga språk som eleven använder.

Ska föräldrarna sluta använda modersmålet? Nelli Kalnak betonar vikten av att fortsätta med känslospråket dvs. det språk som föräldrarna använder i relation till barnet under första levnadsåren.

Språk används till olika sammanhang. Det akademiska språket kommer kanske vara något annat språk än modersmålet men det är betydelsefullt att fortsätta använda språket som man är mest trygg med.nelli

Barn blir jättetrötta efter skoldag utifrån att det har fått anstränga sig för att finna orden, vara med i olika dialoger, genomgångar.

Som specialpedagog bör du därför skapa foton med bildstöd för att eleven ska kunna berätta om skoldagen när eleven kommer hem. Genom bildstöd får eleven innehållet på lektionerna och hemmet blir delaktigt i skolarbetet.

Verktyget kan användas med fördel för elever med språkstörning, autismspektrumtillstånd, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning.

Använd fotokalender i undervisningen och bidra till att samverkan mellan skola och hem ökar, samtidigt som den ger eleven förutsättningar att berätta om skoldagen.

fotokalendern

”Fotokalendern har skapats för att ge personer med kommunikativ funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga och aktiva i återberättande. Kalendern kan fungera som stöd för att knyta ett samtal till tid och rum med hjälp av foton. Den kan också fungera som stöd för att minnas vad man gjort, sätta ord på vad man varit med om (ordmobiliseringsstöd) och/eller kunna göra återberättandet sammanhängande.”

 

 

Annonser

Att utvärdera och analysera elevhälsan

Utifrån min roll som specialpedagog, så är utvärdering av skolans elevhälsa av enorm betydelse, för ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola. För att planera åtgärder och förebyggande arbete krävs en kartläggning av skolans befintliga insatser.

Det är även viktigt att samtliga professioner inom elevhälsan deltar i utvärdering, om möjligt även andra roller på skolan. Till elevhälsoteamets EHT hjälp finns idag olika möjligheter via Specialpedagogiska Skolmyndigheten SPSM hemsida finns värderingsverktyget tillgänglighet. Förutom SPSM erbjuder Stockholms Läns Landsting SLL ett verktyg för att stödja skolan i det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan.

SPSM Värderingsverktyg för tillgänglig undervisning

ELEVHÄLSOPORTALEN

EHT kan genom att genomföra värderingsverktygen, se behoven, diskutera åtgärderna och arbeta förebyggande. Detta bör vara ett processarbete som inkluderar både kortsiktiga och långsiktiga mål. SPSM har även arbetsmaterial Date som är kopplat till värderingsverktyget. Där kan skolorna finna handfasta råd, tips, arbetssätt och stöd i att skapa en mer tillgänglig skola.

Vad vill vi åstadkomma i vårt EHT? Avsikten är framför allt att förflytta diskussionen på EHT till främjande och förebyggande arbete för att därmed minska brandkårsutryckningar som ofta sker efter EHT-möten. Genom att ta tid till att identifiera behov och se över EHTs arbete, finns det möjlighet att påverka det dagliga arbetet som är kopplat till elevhälsan.

 

1-word-cloud

 

Inkludering med Skolporten

IMG_0194

Spännande konferensdag med fokus på inkludering, nyanlända och måluppfyllelse. Sam Cathrine Johnston, forskare vid CAST samt Bengt Persson, författare.

Hur ska lärare tänka för att skapa inkluderande undervisning?

Genom att säkerställa att form och innehåll i undervisningen vävs ihop och att utifrån ökad motivation, skapa möjlighet för alla att delta.

Lärarna behöver reflektera över hur de kan skapa ett sammanhang där olikheter är tillgång i inkluderingsprocessen då elevernas funktionsvariation påverkas beroende av det sammanhang som eleven befinner sig i.

Fem förutsättningar för inkludering:
1. Att lära sig av varandra i klassrummet där olikheter och olika värden har interaktion och gemensamma sammanhang.

John Hattie om nivågruppering

John Hattie och även föreläsningen förmedlar vikten av att inte ha nivågruppering då detta påverkar elevernas prestationer i negativ riktning.

2. Att värdesätta olikheternas förmågor.

Att se till olika perspektiv och se detta som en tillgång.

3. Omfamna olikheter.

Olikheter värdesätts och är delaktiga i arbetet där de uppskattas.
Klassrummet ska spegla vårt samhälle där vi alla samexisterar och samarbetar och där mänskliga rättigheter är i fokus.

4. Olika perspektiv och idéer medför ny förståelse.

Fokusera på hur vi lär istället för innehållet. Vilka verktyg har eleverna för att uttrycka sin kunskap eller vilka förmågor övar vi, hur gör vi detta?

5. Att skapa utbildning som gör att varje individ känner att det är meningsfullt för livet.

Föreläsningen betonar vikten av att lära sig förmågor för att kunna anpassa sig till framtidens snabba förändringar. Lärare behöver planera för förmågor som ska vara till stöd för eleverna med sådant som framtiden för med sig. Mycket handlar om att skapa sammanhang där eleverna får lära sig att formulera frågor för att lära sig att söka kunskap. Olika arbetssätt där de uppnår andra förmågor än faktainlärning. Eleverna kan arbete med nyckelord och därefter tillsammans med förmågan att ställa frågor och reflekta för att uppnå andra förmågor.

Hur gör vi för att lära oss en förmåga? Studieteknik och mer kunskap kring hur eleverna lär sig.

UDL- Three learning Networks:
Vetenskaplig förklaring kring hur vi lär och hur hjärnhalvorna involveras i kunskapsinhämtning. Forskning visar att eleverna behöver veta:

vad, hur och varför

Detta för att öka elevernas motivation och därmed uppnå högre elevresultat.

Bengt Person från Högskolan i Borås om Måluppfyllelse genom inkludering 

Utbildning är den fundamentala grunden för att förändra samhället.
Han beskriver betydelsen av ett hållbart samhälle, där vi genom inkluderande verksamheter skapar ett inkluderande förhållningssätt. Detta utifrån det engelska begreppet: inclusive education som åsyftar verksamheten och inte eleven.

IMG_0197

Inkludering är inte ett specialpedagogiskt ansvar utan ett ansvar som åligger var och en som arbetar i skolan och är en allmänpedagogisk uppgift.IMG_0200

 

 

Inkludering genom internationalisering

IMG_8698Förra veckan deltog jag på eTwinning PDW for ambassadors i Bristol. Seminariet vänder sig till ambassadörer som länge arbetat med internationella projekt i portalen eTwinning.

Genom internationalisering öppnas klassrummen upp för digitalisering och det medför alternativa lärverktyg än böcker.

För att skapa inkludering, behöver lärarna skapa ett sammanhang i klassrummet där alla elever känner sig delaktiga i gemenskapen. Digitalisering medför att flera elever

  • attraheras och därmed motiveras i klassrummet
  • möjlighet till individualisering
  • programmering som kopplas till andra ämnen
  • får ökad delaktighet
  • får individuella läxor

EU kommisionen har gett ut en publikation där du kan läsa mer om hur projekt bidrar till inkludering. Dessutom inspirera den till innehåll i projekt. Läs den gärna och kom igång.

http://files.eun.org/etwinning/2017/etwinning_book_en.pdf

 

 

 

NPF-skoldagar på KI

Alltid lika intressant att få delta på NPF-skoldagarna på KI med forskare och kunniga experter. Missa inte nästa omgång med KIND.

Som specialpedagog är det viktigt att få reflektera över insatser, anpassningar och på vilket sätt det påverkar elever under en skoldag, speciellt elever som har någon form av svårighet. Ofta kopplar vi svårighet till NPF men det behöver inte alls innebära att eleven har diagnos som ADHD/ADD, AST utan även svag begåvning eller utvecklad begåvning. Kenth Hedevåg inspirerar i sin föreläsning och förklarar hur exekutiva funktioner påverkar elevens möjlighet att ta in vid undervisning.  Hur elever har svårt att använda funktionen papperskorg dvs utesluta och inte ta in av intryck, information, ljud för att fokusera på det som eleven ska genomföra. Vad krävs därmed av pedagogen i undervisningen för att underlätta för alla elever?

IMG_0158

Något som jag tar med mig från föreläsningen och som jag gärna vill delge andra är:

Viktigt att inte göra mer av något som medför att eleven misslyckas om och om igen. För att motivera eleven till kraft och energi i att eleven är delaktig, så behövs alternativa ribbor i klassrummet som höjer elevernas prestationer. Dvs. att som pedagog inte låta eleverna hoppa över ex ribbstolen och synligt misslyckas gång på gång, då avstår eleven. Hitta alternativa övningar för att höja elevens förmåga.

Igår hade Andrew McDonnell heldag kring Lågaffektivt bemötande. Lågaffektivt bemötande – att hantera stressmoment och därmed minska negativa handlingar & oönskat beteende.

IMG_0145

”Emotions can be contagious.” Hur bemöter du elever med NPF? Vikten av att reflektera över avstånd, kroppsspråk, rösten, för vi ”smittar” av på andra. Titta gärna på länken.

http://m.youtube.com/watch?v=jTSsT8

Formativ undervisning

Hur arbetar du formativt i din undervisning?

Själv ser jag undervisningen som ett sätt att få eleven att utvecklas utifrån min respons eller utifrån samtal och reflektioner tillsammans med sina klasskompisar.

För att skapa möjlighet till detta, så krävs det planering av interaktion mellan eleverna. Vilka frågor som du ställer blir avgörande för om undervisningen är formativ.

Förslag 1:

Låt eleverna, oavsett kunskapsnivå, samtala kring en fråga. De ska tillsammans komma fram till ett svar som de ska redovisa. På det sättet kan en duktig elev, lära en annan elev. Svagare eleven får redovisa för gruppen och bidrar till att hela gruppen tar del av kunskap eller reflektioner. Detta kan även göras i mindre grupper.

Förslag 2:

Om eleverna arbetar med en skriftlig berättelse, underlättar det med ipad/dator. Låt eleverna arbeta utifrån bilder. Skriv om en bildserie. Låt eleverna först skriva därefter bygger du på med olika uppdrag för att utveckla texten. Som lärare är det viktigt att skapa mallar i förväg till uppgiften. Eleverna stämmer av sin text enligt checklistasom är kopplad till förväntningar.

Förslag 3:

Utveckla berättelsen i små steg.

  1. Arbeta med att lägga till tre adjektiv i texten.
  2. Lägg till ett talstreck.
  3. Lägg till en känsla eller en tanke som någon på bilderna kan tänkas ha.
  4. Finns det något som hörs.
  5. Skriv om något till en liknelse osv.

Självklart är det toppen om du har skrivit en enkel text (till en annan bildserie) som ni (du och eleverna) tillsammans bygger vidare på i början av varje lektion. Detta för att ge eleverna idéer och lära eleverna hur man gör tillsammans. Därefter får de laborera med sin egen text.

När eleverna är klara så använder de mallarna för att se över sin kompis text. Genom att se över varandras texter, får de insyn i att bedöma enligt kunskapskrav. Eleverna kan därefter tillsammans bygga upp texten ytterligare, om någon inte har klarat allt på checklistan.

formativt

Erasmus+ som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Jag har äran att närvaro på en femdagars kontaktseminarium i Warszawa gällande Erasmus+ strategiskt partnerskap skola. Under de första dagarna har vi fått reflektera över behov utifrån analys samt genom process och diskussioner med deltagare från Italien, Spanien, Polen, Slovakien och Sverige.

Genom att få diskutera skolans behov och nuläge så har nya tankar och infallsvinklar blivit mer synliga för mig. Jag har fått reflektera över vad som är ett eventuellt förbättringsområde, som ska ligga till grund inför kommande skolår med huvudsyfte att bidra till förbättrade elevresultat.

Genom att fundera över orsakerna till problematiken/utvecklingsområdet så har vi tillsammans reflekterat över mål och delmål, för att kunna förbättra skolans skolresultat.

Förutom att jag har fått reflektera kollegialt gällande processen så har jag fått utveckla mina färdigheter i att uttrycka mig själv på främmande språk. Jag har fått ta del av andra kulturer, kunskaper, reflektioner och kompetenser i ett kollegialt sammanhang.

IMG_0071

Det finns olika former av seminarier som lärare kan söka via utbyten.se eller etwinning.se. Jag rekommenderar er att ta del av dessa för er egen del och den professionella utvecklingen av er som lärare eller skolledare.